Semestervikarierna – Veteranen och rookien

Vi som ska arbeta som vikarier i sommar heter Björn Hellström och Susanne Lindeborg. Här kommer en kort presentation av oss följt av fem frågor till Björn, ställda av mig – Susanne. ”Frågor från rookien till veteranen.”

Björn 
har varit grafikansvarig på Sydsvenska Dagbladet i Malmö i sju år. Slutade där vid nyår 2014/2015 för att driva egen firma inom visuell presentation. Älskar kartor och vad data och siffror kan avslöja om man hanterar materialet på rätt sätt.

Jag, Susanne, har precis tagit examen i Informationsdesign vid Mälardalens högskola. Frilansar som grafisk formgivare/illustratör sedan 2011. Älskar utmaningen i att förklara och förtydliga med hjälp av bilder. Tror på att bra visuellt material inspirerar människor till att ta till sig ny kunskap och skapar samtalsämnen mellan individer. Främsta förebilder är den mycket konstnärlige Fernando Baptista, grafiker på National Geographics som ofta går från skulptering till digitalalt bildarbete, vilket skapar en skön känsla och ett personligt uttryck. Sen Hans Rosling förstås för hans extremt inspirerande sätt att förmedla statistiska data.

Fem frågor till Björn:

Hur definierar du en bra grafik?

– I en bra grafik kan du välja att plocka de bitar som du vill ha. De du eftersöker. Vill du fördjupa dig ska du också kunna göra det. Den måste fungera rent visuellt också. Med Storytelling ska det gå i någon form av kronologisk ordning om det finns en sådan i historien. Sen ska färger samspela och ge rätt känsla för den som tittar på den. Du ska komma rätt i din tankegång för att förstå vad det är man vill berätta. Det finns ganska mycket att tänka på; val av symboler, styrka i färger, kombinationen av färger. Typsnitt spelar också stor roll för vilken känsla du vill förmedla. Tunga typsnitt, groteska typsnitt, ger en känsla av en aktuell nyhetshändelse medan magra ger en featurekänsla. Man får inte den omedelbara allvarskänslan.

Finns det en risk för att man som grafiker kommer för långt ifrån läsarna när man blir specialist inom ett område? Som t.e.x i arbetet med statistiska data och utformande av grafer. Att man börjar göra grafik mer för grafiker än för läsare?

– Absolut är det så! Det är en jättestor fråga tycker jag. En ständig fråga. Speciellt i början tycker jag att jag gick i väg. Jag ville bara göra mer och mer avancerade saker och till slut var det ingen som ville läsa det. Det var så nördigt att det inte blev bra. Sen beror det på vilken läskrets man har. Inom sportens värld finns det miljoner fotbollsfans som skulle gå ned på varenda liten detalj och tycker det är jätte intressant. I ett nyhetsmedium som här på TT så ska du försöka hitta en allmän åskådning, en allmän form. Det måste beröra många.  

Vilken grafik som du skapat minns du bäst och varför?

– Den som jag gillar mest just nu gjorde jag för ca ett år sedan. Det är en digital grafik om Skånes alla musikfestivaler i Skåne med närområde förra sommaren. Där man kunde klicka sig fram. Det fanns också en tidslinje i botten. Som jag är stolt över att jag lyckades göra, som är interaktiv med en stor karta. Den är funktionell. Att berätta om grafik är egentligen lite paradoxalt, säger Björn och visar den på datorn.

Länk till Björns grafik: https://goo.gl/ZFoWfp

– Sen har jag andra grejer, mer traditionella grafiker. Jag tycker det är jätteroligt att göra uppslagsgrafik. Som vi gjorde på 10 års minnet av tsunamin som var i vintras nu. Det är tacksamt att jobba med något 10 år efter för då finns alla fakta. Då kan man göra en riktigt bra grafik.

Grafiker du beundrar?

Jag beundrar Alberto Cairo. För att han är så otroligt kunnig. En förespråkare och en missionär för allt som har med nyhetsgrafik att göra. Sen beundrar jag Tomas Molén på Svenska Dagbladet. Han är otroligt duktig. Hans grafik för ett par år sedan om Schlagern. Den digitala är genialisk. Jag är otroligt imponerad.  

Varför är nyhetsgrafik viktig? Vad tillför den för läsarna?

– Det är ett tredje sätt att berätta historier. Vissa saker lämpar sig bättre att berätta i grafikform. Framför allt så gör det att det blir översiktligt, du kan lägga upp ett scenario i grafiken så att du läser den i rätt ordning och får med allting, du kan styra (leda?) en läsare. Samtidigt så kan du ögna i en grafik, du kan plocka bitar. Som du inte kan göra på samma sätt i en text och framförallt inte i en film.

Vi ser fram emot en spännande grafiksommar här på TT och önskar alla grafiker och övriga läsare en trevlig semester!

Annonser

Att tänka utanför ”burken” skapar idégrafik

Detta är mitt första blogginlägg på Grafikbloggen. Därför tänkte jag skriva om något som inspirerar mig.

När man skapar nyhetsgrafik så kan man bland annat använda sig av grafiska illustrationer och/eller av fotografier. Fotografierna används då för att antingen förmedla en känsla till informationsgrafiken, eller som komplettering. Men jag vill gärna fokusera på exempel där vi kan ta fotografiets roll ett steg längre. När man till exempel bygger staplar i papper, lägger pennor på ett bord eller ritar i sanden, och sedan fotograferar av det. Fotografiet utgör då själva infografiken i sig. Jag älskar detta ”utanför datorn tänket” och hur det öppnar möjligheten att använda sig av kreativa tekniker och idéer.

GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.

 En nyhetsgrafiker som har inspirerat oss mycket med den här sortens kreativa lösningar och teknik är Jenny Alvén som jobbar på Svenska Dagbladet. Vi har tagit kontakt med henne och ställt följande frågor:

Vilka förutsättningar tror du är viktigast för att skapa den här sortens nyhetsgrafik?

J.Alvén: – De flesta grafiker av den här typen som jag har gjort har varit till papperstidningen. Där finns det en möjlighet att breda ut sig lite mer och utnyttja hela uppslaget, vilket ofta är en fördel. De här grafikerna behöver utrymme. Det är ingen idé att göra dem för små, då försvinner de bara i det övriga bruset på sidan och kanske misstas för en annons. Så utrymme och tid är två viktiga delar. Generellt tar det lite längre tid att göra sådan grafik. Men det kan också gå snabbt om man får en idé som är lätt att genomföra.

När känner du att det passar för den här sortens lösningar och hur ser din process ut när du skapar sådana här exempel?

J.Alvén: -Jag tycker att det passar särskilt bra till featurematerial, där läsaren har mer tid att läsa och det finns utrymme på sidan. Där kan man ofta vara mer lekfull och inte lika strikt som på nyhetsplats.

För mig hjälper det att läsa reporterns text, ibland är det något ord eller mening som jag fastnar för och som idén sedan föds ur. Oftast får jag idén när jag gör något helt annat, till exempel hämtar kaffe eller går något ärende. Sedan skissar jag upp idén, gör förberedelser (som att köpa något som ska fotas, arrangera det och så vidare). Jag brukar försöka ta hjälp av en fotograf för själva fotograferingen, eftersom jag inte är så bra på det. Efter det gör jag eventuell redigering i Photoshop eller Illustrator.

Var tar du själv din inspiration ifrån?

J.Alvén: – Ofta är det något man ser på nätet, på stan eller i en film eller så.  Mina kollegor är bra bollplank och hjälper ofta till att vidareutveckla idén.

Finns det någon generell benämning på den här sortens nyhetsgrafik? Brukar du kalla det för något särskilt?

J.Alvén: – Jag vet faktiskt inte om det finns något speciellt namn, jag brukar kalla det idégrafik eller liknande.

GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.

Magplask i Italien

Min resa genom Italien nyligen visade sig vara en strid ström av mindre lyckade försök att informera allmänheten. Här är några exempel:

Oflyt
En instruktion på färjan till Palermo.
Rederiet har tagit fram en otroligt viktig instruktion som är fullkomligt katastrofal. Usla illustrationer där perspektivet varierar och utan pilar som talar om vilket håll man ska vika och dra.

Rulltrappa
Rulltrappa i Spolento
Förmodligen har Spolento bara EN rulltrappa för varningsskylten var otroligt omfattande. Efter att jag läst den åkte jag flera gånger med barnen och det gick hur bra som helst! Puh!

Stickers
Elektriskt stängsel
När djurparken skulle sätta upp tydliga varningsskyltar på sina elstängsel var de stora klistermärkena slut så de fick beställa de små…

Get
Varning för get
Djurparken skulle behöva varningsskyltar i gethagen också. Vår karta blev lunch för den här gynnaren!

Bags
Wallstreetskylt?
Barnen gillar att läsa skyltar för oss när vi kör bil. Första gången de såg den här läste de den så här:
–Varning för människor som springer med väskor!
Jag såg inte så många skolbarn i Italien men ingen av dem hade portföljer i alla fall.

Skyltar
Vägskyltsparad
Att köra bil i Italien kräver sin förare. Ibland är det mycket att hålla reda på!


Parkering
Inte så illa
Den här är faktiskt inte så dålig. Däremot är den nödvändig! Italienarna parkerar som de vill.