Kategoriarkiv: Arbetslag

EN RESA I TIDEN – 3

För några veckor sedan inledde vi en miniserie om infografikens rötter och historia. Den här veckans inlägg reser vi cirka 20 år tillbaka i tiden. Vi gör en långintervju med två av grundarna till informationsgrafiken på den svenska marknaden.

En natt 1996 på ett landställe, började två journalister skissa på en idé som de länge hade spånat om: att starta en nyhetsbyrå som skulle serva landsortstidningarna med bra grafik. Detta ledde till att de två, Tomas Lampell och Per-Åke Hansson, året därpå startade bolaget Svenska Grafikbyrån.

Såhär såg de allra första medarbetarna ut när Svenska Grafikbyrån startade 1997. Från vänster: Johan Andersson, Tomas Lampell, Rickard Frank, Per-Åke Hansson.
Full styrka på Svenska Grafikbyrån vid starten 1997. Från vänster: Johan Andersson, Tomas Lampell, Rickard Frank, Per-Åke Hansson.

Både Tomas och Per-Åke hade 20 års erfarenhet på flera stora tidningar och ett stort nätverk bland chefredaktörer och redaktionschefer ute på landets tidningar.

Per-Åke hade jobbat som redigerare, nyhetschef och redaktionschef på bl.a. Aftonbladet, Metro och en handfull landsortstidningar och även på nyhetsbyrån Avisa som senare blev TT-Spektra.

Tomas Lampells brokiga väg in i nyhetsgrafikens värld började med ett år på konstskola. Han kom in på Konstfack men hoppade av. Pluggade litteratur och statskunskap men tog ingen examen. Fick sommarjobb som journalist på en landsortstidning några somrar vilket ledde till fast jobb som sidredigerare. Senare blev han nattredaktör på Norrtelje Tidning och jobbade även på Svenska Dagbladet ett år. Det var inte förrän han kom till Aftonbladet 1975 som han började syssla med nyhetsgrafik ”på riktigt”.

Tillsammans med nyhetschefen Bosse Hedin åkte de på seminarier och konferenser med storheter som Peter Sullivan på Sunday Times med flera. De kontaktade Sven Lidman, som lärde dem mycket. Senare anställde de William Rankin  som hade utbildats till faktatecknare i England.

1986 värvades Tomas av DN, som ville satsa på nyhetsgrafik. De hade en ateljé på 5–6 tecknare. Tomas uppgift var att snappa upp nyheter med visuell potential från nyhetsmöten med de olika redaktionerna, att göra skisser och skriva grafiktexter till.

Tio år gick och 1996 erbjöd DN förmånliga avgångsvederlag. Tomas nappade på det och på så sätt passade han på att bygga upp den egna verksamheten tillsammans med Per-Åke Hansson.

”Vårt mål och vår vision var att tidningarna ute i landet skulle ha lika bra grafik som rikstidningarna med stora egna resurser.” Tomas Lampell om idén till Svenska Grafikbyrån.

Det var inte så enkelt som de hade föreställt sig. Det blev ett antal svettiga år på marginalen, men till slut hade de etablerat nyhetsgrafiken som ett naturligt utbud tillsammans med text och bild.

Till en början fick de nyhetsbyrån FLT (Förenade Landsortstidningar) som samarbetspartner. Så småningom inleddes ett nära samarbete med Tidningarnas Telegrambyrå (som senare blev TT Nyhetsbyrån).

Det blev en framgångsrik resa och år 2008 när Tomas var redo för att gå i pension valde de att sälja bolaget till samarbetspartnern TT, idag TT Nyhetsbyrån.

Till vänster, självporträtt av Tomas Lampell, VD för Svenska Grafikbyrån tills han gick i pension 2008. Till höger, Per-Åke Hansson, som fortsatte att jobba som nyhetsredaktör tills han gick i pension 2011. Bägge tavlor är målade av Tomas Lampell.
Till vänster, självporträtt av Tomas Lampell, VD för Svenska Grafikbyrån tills han gick i pension 2008. Till höger, Per-Åke Hansson, som fortsatte att jobba som nyhetsredaktör tills han gick i pension 2011. Bägge tavlor är målade av Tomas Lampell.

Idag är både Tomas Lampell och Per-Åke Hansson pensionerade. De följer fortfarande nyhetsflödet och brukar träffas då och då för att blicka tillbaka på den resa de genomgått tillsammans och ställer sig ganska kritiska till hur nyhetsgrafiken ser ut idag på landets tidningar.

Med detta i åtanke passade vi på att ställa dem fem frågor som de fick möjligheten att diskutera vid tillfälle över ett par pilsner:

1) Vilken vision hade ni när ni startade Svenska Grafikbyrån (SGB)? Och hur bar ni er åt för att nå era mål?

Tomas – Vårt mål och vår vision var att tidningarna ute i landet skulle ha lika bra grafik som rikstidningarna med stora egna resurser.

Per-Åke – Målet var att bli en renodlad nyhetsbyrå för grafik. Vi upptäckte snabbt att det fanns ett ”hål” i marknaden. Våra konkurrenter (Globus och Bulls) var helt enkelt för dåliga. Vi följde nyhetsflödet och arbetade i samma tempo som tidningarna gjorde vilket ledde till att vi snabbt fick FLT som samarbetspartner.

2) Ni kom ju båda två från den redaktionella världen när ni startade byrån. Rådde det någonsin några tveksamheter när det gällde att jobba mot den kommersiella marknaden?

Tomas – Det hade vi väl egentligen inga problem med. Det började med att vi fick en bra deal med DN för skräddarsydda beställningar. Uppdragen växte i och med att vi hade en väldigt bra marknadsföring genom att vår grafik publicerades i landets tidningar.

Men Per-Åke håller inte riktigt med:

Per-Åke – Vi hade stora problem när det gällde beställningar från den kommersiella marknaden. Gränsdragningen mellan redaktionellt och kommersiellt var mycket strängare då.

 3) Hur tänkte ni till en början med att samma grafik skulle passa en rad olika tidningar, manér, storlek, mm?

Tomas – Av erfarenhet visste vi att det var trångt och hård konkurrens på tidningssidorna. Grafiken fick inte vara för stor, helst ungefär samma storlek varje dag. Rent och snyggt och inte för ”konstnärligt”. Tydliga ramar runt som kunde hålla undan skrikiga annonser och andra layoutkatastrofer.

4) Berätta om en grafik som ni är extremt nöjda med och varför den blev så bra?

Tomas – Herregud! Av alla tusentals?… En avgörande (och fruktansvärd) grafik, troligen under 1997, som jag tror blev lite av ett genombrott för oss och som pedagogiskt visade vilken sorts journalistisk grafik vi ville göra: två smågrabbar har krupit ner och sitter och läser i en sopcontainer för tidningar. Då kommer sopbilen och lyfter upp containern och tömmer den i lastutrymmet där tidningarna pressas ihop. Pojkarna krossas till döds. Detta skedde en söndag. Hela redaktionen, på 4 personer, var på plats och tillsammans lyckades vi förklara: hur kunde ske utan att någon ser eller märker något?!

Grafik som gjordes för att förklara den hemska olyckan som skedde 1997 då två pojkar pressats till döds i en sopbil.
Grafik som gjordes för att förklara den hemska olyckan som skedde 1997 då två pojkar pressades till döds i en sopbil.

Per-Åke – Det finns många: diskoteksbranden i Göteborg, helikopterrånet, Utöya osv. Men för mig är det varje gång då vi hängde med i nyhetsutvecklingen och kunde leverera vår viktiga del för att förklara vad som hänt; ”så såg det ut”, ”därför hände det”, ”så går det till” osv.

Grafik om diskotekbranden (1998).
Grafik om diskotekbranden (1998).
Grafik om helikopterrånet (2009).
Grafik om helikopterrånet (2009).
Grafik som förklarar händelseförloppet av explosionen i Oslo och massakern på Utöya. Vi gjorde även en interaktiv version som ni kan se här.
Grafik som förklarar händelseförloppet av explosionen i Oslo och massakern på Utöya. Vi gjorde även en interaktiv version som publicerades bland annat här, på GP:s nyhetssajt .

5) Hur har nyhetsgrafiken förändrats i dag mot för tio år sedan? Och i ljuset av nyhetsgrafikens utveckling de senaste tio åren, vad tror ni är den största utmaningen för grafiken tio år framöver?

Tomas – Man verkar tänka (om det nu är det det handlar om) på ett helt annat sätt. Det verkar som att man inte ser grafikens möjligheter att komplettera journalistiken. Ta till exempel rulltrappan som gick sönder: jag undrar fortfarande hur det gick till? Var det ett trappsteg som pajade bara? Hur fastnade damen? Hur ser det ut under en rulltrappa?

Ett annat exempel: en stor dagstidning hade i december en grafik om ett SAS-plan som kom alldeles för nära ett ryskt plan. Grafiken ska visa hur nära planen var (ca 90 meter). Men man bryr sig inte om att visa de rätta proportionerna, som enligt min mening är den egentliga dramatiken, vilket får till följd att grafiken blir direkt missvisande (planen i grafiken blir ca 200 meter långa när en normal airbus t.ex. är 30–40 meter långa) och ger feluppfattning om incidenten. Dessutom nämns inte heller vilken flygplanstyp det handlar om.

”Jag tror att grafiken måste börja berätta sin egen story igen. Den som inte ryms i texter och fotografier”  Per-Åke Hansson om nyhetsgrafikens utveckling framöver.

Per-Åke – Tidningsmakeri är en modeindustri. Det jag stod för: rent, tydligt, väl sorterat och begripligt har ersatts av en form som vill locka ögat snarare än hjärnan.

Allt kommer dock till vägs ände. Jag tror att en reaktion kommer snart, och att det sker en återgång till mer av det som gällde tidigare. För grafiken skulle det betyda att den förklarande ”så funkar det-grafiken” kommer tillbaka.

Jag tror att grafiken måste börja ”berätta sin egen story” igen. Den som inte ryms i texter och fotografier, men då återstår det för er att flytta över den till andra plattformer. Lycka till!

Annonser

Snurrigt Hej då!

I fredags träffades vi på grafikavdelningen för att ta eget farväl av Annika. Många slöt upp, även tidigare vikarier som gått vidare till nya, spännande jobb. Det var kul att se alla, prat och skratt om både gammalt och nytt samt historier om var och ens första dag på byrån…

Det känns bra att hålla kontakten, även de stora rävarna Perris och Lampan som startade byrån träffar vi då och då. Sedan starten 1997 har många tecknare kommit och gått och vi konstaterade glatt under kvällen att familjen bara växer!

Nya platser, nya roller…

Nu var det ett tag sedan vi skrev här på bloggen. Vi har haft mycket att ta tag i här på TT Nyhetsbyrån med omorganisation och nya arbetsplatser på redaktionen.

Meningen är att istället för att sitta ”avdelningsvis” ska alla sitta i mer integrerade grupper.

Jag och min kollega Rikard tillhör nu en grupp som kallas för Bildbyrån. I vår grupp sitter cirka nio personer och vi ska främst ha kommersiell fokus. I min nya roll har jag fått titeln som uppdragsredaktör för informationsgrafik på beställning.

Paloma och Rikard på sina nya platser.  Foto: Marie Trägårdh
Paloma och Rikard på sina nya platser. Foto: Marie Trägårdh

Även om det känns lite rörigt såhär i början och ovant att sitta ifrån mina redaktionella kollegor känns det positivt att få ett tydligare sammanhang i det jag sysslar med, nämligen att producera och projektleda informationsgrafik på uppdrag.

Vi, tecknare, fortsätter ändå att ha dagliga möten tillsammans och lunchar ihop och det behöver vi. Vi behöver mycket av varandra för att få ihop vår produktion.

Den här veckan har jag tillsammans med Rikard hållit föredrag om informationsgrafik både internt på företaget och externt för kunder.

TT Nyhetsbyråns marknadsavdelning ordnade i ett samarbete med Swedish Content Agencies ett frukostseminarie som deras medlemmar blev inbjuda till här i Glashuset. Temat var informationsgrafik där Rikard och jag delade med oss av tips och nya trender och tillvägagångssätt inom informationsgrafik.

Intresset för informationsgrafik visade sig vara stort och det blev snabbt fullbokat!

Bilder på några av våra grafikuppdrag som fanns med på inbjudan till seminariet.
Bilder på några av våra grafikuppdrag som fanns med på inbjudan till seminariet.

Tack Annika!

Hösten 2011 swischade hon, tillsammans med konspirationsteorier, kometer och ett glatt humör, in på redaktionen och tog över nyhetsarbetet efter Per-Åke Hansson.

Tyvärr (för oss) så valde Annika att efter drygt tre år på byrån att gå vidare. På avtackningen fick Annika bland annat ta emot ”Nobelpriset i positiv energi” (se bild nedan). I motiveringen används ordet unik – ett ord som det gödslas med i allt för många sammanhang kan jag tycka, men i Annikas fall kunde det ordvalet inte passa bättre.

Foto: Lisa Abrahamsson
Foto: Lisa Abrahamsson

MEN än är det inte helt över Annika. I oktober får du nämligen kavla upp skjortärmarna igen,  för då behöver vi din hjälp med att göra grafik på de något mindre intressanta Nobelprisen igen.

Vi ses Annika!

Skärmdump från NE:s site.
Skärmdump från NE:s site.

 

 

En TT-penna i Paris

charlie

Förra veckans terrorattack i Paris mot tidningen Charlie Hebdo berörde oss på grafikavdelningen på många olika sätt. Främst genom att medmänniskor och illustratörskollegor föll offer för brutalt våld. Dessutom utmynnade terrordådet i ett hektiskt nyhetsarbete som varade i tre dagar.

Det är svårt att göra begriplig och förklarande grafik under en pågående nyhetshändelse. Eftersom grafikproduktion är tidskrävande ligger man hela tiden steget efter. Det är knepigt att avgöra när en grafik är relevant att lägga ut, då det ständigt dyker upp nya uppgifter och det är svårt att avgöra vad som är bekräftat och riktigt, och vad som enbart är rykten. Vi var fler tecknare som samtidigt arbetade med händelsen och vi producerade totalt nio stycken grafer för webb/direktrapportering och fem stycken för tidningstryck. Här kan du se alla de graferna.

I det här fallet lyckades vi bra med att åstadkomma en grafik som fortfarande var aktuell i tidningen dagen efter. Det är ofta nästintill omöjligt att leverera grafik till tidningarna vid sex-tiden på kvällen, som ska hålla till följande morgon när mycket kan hända under natten.  Vår strategi är att alltid utelämna detaljer som kan komma att ändras till exempel antal döda, skadade osv. I detta fall hade vi även turen med oss då inget väsentligt hände som gjorde vår grafik inaktuell.

SGB-CMYK
Johan Hallnäs lyckades med att visa det väsentligaste delarna av händelseförloppet i denna grafik som publicerades på lördagen, tre dagar efter attentatet mot Charlie Hebdo.

 

Gott nytt år!

2014 har varit ett händelserikt år för oss på byrån vilket har medfört många utmaningar som vi tar oss igenom och många förändringar väntar inför år 2015. Något som alla i mediebranschen går igenom. Vi ska satsa mer på det digitala och anpassar oss för att göra detta möjligt.

Vi har till exempel gått på olika kurser för att lära oss att handskas med nya typer av verktyg och program som tex Adobe Edge Animate eller Tableau och vi inleder ett tätare samarbete mellan våra olika avdelningar på byrån genom bland annat en stor omorganisation och nya arbetssätt.

Det som känns spännande med att det blir alltmer digitala satsningar och nya interaktiva lösningar är att informationsgrafik har en given roll och stor potential i den digitala informationsdjungeln där en stor mängd data finns tillgänglig.

Vår roll är och har alltid varit att underlätta för läsaren att ta till sig information på ett begripligt och lättöverskådligt sätt.

Med en inspirerande, experimentell musikvideo säger vi adjö till år 2014 och önskar er alla en god fortsättning och ett gott nytt 2015!

Grafikavdelningens bästa jobb 2014 – om vi själva får tycka

Tillsammans med mina kollegor har vi plockat fram ett urval av grafikjobb som vi har gjort hittills under året. Var och en av oss har plockat fram exempel på det vi är lite extra stolta över och en motivering till det.

Ingelas bidrag:
Att börja i god tid med ett bra grundmaterial resulterar oftast i bra grafik! – 10 år sedan tsunamin i Indiska oceanen
Den här grafiken var fantastiskt rolig att arbeta med. Jag började i god tid och hade möjlighet att göra grundlig research genom att träffa och prata med både en seismolog och en oceanolog. Med ett bra grundmaterial och mycket fakta blir grafiken oftast bra i slutändan:)
Den här grafiken var fantastiskt rolig att arbeta med. Jag började i god tid och hade möjlighet att göra grundlig research genom att träffa och prata med både en seismolog och en oceanolog. Med ett bra grundmaterial och mycket fakta blir grafiken oftast bra i slutändan! Här kan du även se den interaktiva versionen.
Palomas bidrag:
Samarbete som ger goda resultat
I varje nummer av Ingenjören brukar jag tillsammans med redaktionen skapa ett reportage i form av ett grafikuppslag: Vidvinkeluppslaget. Vi har byggt upp ett bra och smidigt samarbete som går ut på att vi har tidigt kontakt med reportern som researchar. Oftast träffas vi för en överlämning av underlag och har därmed möjlighet att diskutera detaljer och eventuellt upplägg av grafikuppslaget tillsammans.
I varje nummer av Ingenjören brukar jag tillsammans med deras redaktion skapa ett reportage i form av ett grafikuppslag: Vidvinkeluppslaget. Vi har byggt upp ett bra och smidigt samarbete som går ut på att reporten som researchar tidigt tar kontakt med mig. Oftast träffas vi för en överlämning av underlag där vi har möjlighet att diskutera detaljer och eventuellt upplägg av grafikuppslaget tillsammans.
Johans bidrag:
Nörderi i grafik
Helsida över alla VM som spelats i Sydamerika. Fantastiskt kul, att som fotbollsfantast, få grotta ner sig riktigt.
Helsida över alla VM som spelats i Sydamerika. Fantastiskt kul, att som fotbollsfantast, få grotta ner sig riktigt ordentligt.
Ett gott samarbete – 20 år sedan morden på Stureplan
20 år sedan morden på Stureplan Resultatet efter bra samarbete mellan reporter och redigering, vilket är A och O vid sådana här typer av jobb. Kul jobb! Gick ut till kunderna som pdf-uppslag.
Resultatet efter bra samarbete mellan reporter och redigering, vilket är A och O vid sådana här typer av jobb. Kul jobb! Gick ut till kunderna som pdf-uppslag.
Svettigt värre – Nobelpriset i Kemi
Ett pris som kan vara riktigt knivigt att förklara, så även i år. Efter tillkännagivandet kände jag mig som ett frågetecken – ett stort sådant. Men framåt 17–tiden hade vi, jag och Annika, orkat bända ut det där frågetecknet till ett utropstecken istället och resultatet blev riktigt bra tycker jag.
Ett pris som kan vara riktigt knivigt att förklara, så även i år. Efter tillkännagivandet kände jag mig som ett frågetecken – ett stort sådant. Men framåt 17–tiden hade vi, jag och Annika, orkat bända ut det där frågetecknet till ett utropstecken istället och resultatet blev riktigt bra tycker jag.
Ny skräckrulle? – grafik som förklarar
Rwandas mördarsjö. Helsidesgrafik där jag och Annika försökte förklara detta underliga fenomen.
Rwandas mördarsjö. Helsidesgrafik där jag och Annika förklarade detta underliga fenomen.
Thinking outside the box
Ett samarbete med utrikesredaktionen där vi ville visa hur världen egentligen ser ut från Putins vy. Stort genomslag på grund av den kanske lite udda bildlösningen.
Ett samarbete med utrikesredaktionen där vi ville visa hur världen egentligen ser ut från Putins vy. Stort genomslag på grund av den kanske lite udda bildlösningen.
Malins bidrag:
Researcharbetet som inkluderar möte med experter och insatta i ämnet
För mig har det här grafikåret handlat mycket om ebola. På Linköpings Universitetssjukhus fick jag prata med specialister på deras högisoleringsenhet. Sen åkte jag till KI för att se hur personal som skall åka till drabbade områden utbildas, där fick jag prata med personal från Läkare utan gränser. Det resulterade i en helsida som visade hur en ebolasmittad i Sverige skulle tas om hand...
För mig har det här grafikåret handlat mycket om ebola. På Linköpings Universitetssjukhus fick jag prata med specialister på deras högisoleringsenhet. Sen åkte jag till KI för att se hur personal som skall åka till drabbade områden utbildas, där fick jag prata med personal från Läkare utan gränser. Det resulterade i en helsida som visade hur en ebolasmittad i Sverige skulle tas om hand…
...och en interaktiv grafik om hur arbetet på en ebolaklinik ser ut. Research arbetet som ligger bakom var mastigt men intressant. Jag är väldigt glad att jag fått möta alla dessa kunniga människor.
…och en interaktiv grafik om hur arbetet på en ebolaklinik ser ut. Researcharbetet som ligger bakom var mastigt men intressant. Jag är väldigt glad att jag fått möta alla dessa kunniga människor.
Petras bidrag:
Grafik som guidar och ger läsaren en djupare förståelse
I och med supervalåret 2014 har det funnits många spännande ämnen att fördjupa sig i som grafiker. Jag tycker vår serie inför EU-valet i våras guidade läsaren och gav en djupare förståelse om hur EU fungerar.
I och med supervalåret 2014 har det funnits många spännande ämnen att fördjupa sig i som grafiker. Jag tycker vår serie inför EU-valet i våras guidade läsaren och gav en djupare förståelse om hur EU fungerar.
Joels bidrag:
Grafik som visualiserar flöden av händelser
Denna valde jag för att visa hur grafik kan visualisera flöden av händelser som sker parallellt och som påverkar varandra.  Den visa hur en nätdrog görs om av tillverkaren precis innan den blir narkotika-klassad så att försäljningen ska kunna  fortsätta utan risk för fängelse.
Denna valde jag för att visa hur grafik kan visualisera flöden av händelser som sker parallellt och som påverkar varandra. Den visar hur en nätdrog görs om av tillverkaren precis innan den blir narkotika-klassad så att försäljningen ska kunna fortsätta utan risk för fängelse.
Anders bidrag:
Balans mellan faktainnehåll och visuellt tilltal
Jag är mest nöjd med den här grafiken eftersom jag tycker att jag nådde den nivå jag hade satt som mål. Den skulle vara en visuellt tilltalande med mycket fakta men skulle samtidigt kännas luftig. Jag tycker också att jag lyckats bra med faktainsamlingen som var svårare än jag trodde.
Jag är mest nöjd med den här grafiken eftersom jag tycker att jag nådde den nivå jag hade satt som mål. Den skulle vara en visuellt tilltalande med mycket fakta men skulle samtidigt kännas luftig. Jag tycker också att jag lyckats bra med faktainsamlingen som var svårare än jag trodde. Här kan du se den interaktiva versionen.
Rikards bidrag:
Dramatik och fakta att grotta ner sig i – 20 år sedan Estoniakatastrofen
Jag är mest nöjd med den här grafiken för att den fångade mörkret och dramatiken från olycksnatten utan att tydligheten försvann. Grafiken innehåller också en massa fakta som man kan grotta ner sig i.
Jag är mest nöjd med den här grafiken för att den fångade mörkret och dramatiken från olycksnatten utan att tydligheten försvann. Grafiken innehåller också en massa fakta som man kan grotta ner sig i.
Jonas bidrag:
Grafik som fick spridning utanför Sverige
Till fotbolls–VM i Rio introducerade för första gången på så hög nivå en domarspray som skulle underlätta uppställningen vid frisparkar. Då den inte använts i Europa finns inga bilder. Men en grafik kan förklara hur den fungerar. Klockren research med kontakt med den enda svenska VM-domaren som bland annat mässar över den nya domartröjans utseende. Grafiken fick spridning också utanför Sverige och spreds bland annat an nyhetsbyråerna i Österrike, Nederländerna och sportgrafikbyrån SportnewsGFX i Singapore.
Till fotbolls–VM i Rio introducerades för första gången på så hög nivå en domarspray som skulle underlätta uppställningen vid frisparkar. Då den inte använts i Europa finns inga bilder. Men en grafik kan förklara hur den fungerar. Klockren research med kontakt med den enda svenska VM-domaren som bland annat mässar över den nya domartröjans utseende. Grafiken fick spridning också utanför Sverige och spreds bland annat an nyhetsbyråerna i Österrike, Nederländerna och sportgrafikbyrån SportnewsGFX i Singapore.
Mikaels bidrag:
Spännande researcharbete
Grafik om Gotlandsfärja Hansa som sänktes av en Sovjetisk ubåt. 84 personer omkom och två överlevde. Det var mycket spännande att som historieintresserad, få läsa om en av Sveriges värsta färjekatastrofer och göra en sammanfattande grafik över händelseförloppet.
Grafik om Gotlandsfärjan Hansa som sänktes av en Sovjetisk ubåt. 84 personer omkom och två överlevde. Det var mycket spännande att som historieintresserad, få läsa om en av Sveriges värsta färjekatastrofer och göra en sammanfattande grafik över händelseförloppet.