Kategoriarkiv: Inspiration

Att tänka utanför ”burken” skapar idégrafik

Detta är mitt första blogginlägg på Grafikbloggen. Därför tänkte jag skriva om något som inspirerar mig.

När man skapar nyhetsgrafik så kan man bland annat använda sig av grafiska illustrationer och/eller av fotografier. Fotografierna används då för att antingen förmedla en känsla till informationsgrafiken, eller som komplettering. Men jag vill gärna fokusera på exempel där vi kan ta fotografiets roll ett steg längre. När man till exempel bygger staplar i papper, lägger pennor på ett bord eller ritar i sanden, och sedan fotograferar av det. Fotografiet utgör då själva infografiken i sig. Jag älskar detta ”utanför datorn tänket” och hur det öppnar möjligheten att använda sig av kreativa tekniker och idéer.

GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.

 En nyhetsgrafiker som har inspirerat oss mycket med den här sortens kreativa lösningar och teknik är Jenny Alvén som jobbar på Svenska Dagbladet. Vi har tagit kontakt med henne och ställt följande frågor:

Vilka förutsättningar tror du är viktigast för att skapa den här sortens nyhetsgrafik?

J.Alvén: – De flesta grafiker av den här typen som jag har gjort har varit till papperstidningen. Där finns det en möjlighet att breda ut sig lite mer och utnyttja hela uppslaget, vilket ofta är en fördel. De här grafikerna behöver utrymme. Det är ingen idé att göra dem för små, då försvinner de bara i det övriga bruset på sidan och kanske misstas för en annons. Så utrymme och tid är två viktiga delar. Generellt tar det lite längre tid att göra sådan grafik. Men det kan också gå snabbt om man får en idé som är lätt att genomföra.

När känner du att det passar för den här sortens lösningar och hur ser din process ut när du skapar sådana här exempel?

J.Alvén: -Jag tycker att det passar särskilt bra till featurematerial, där läsaren har mer tid att läsa och det finns utrymme på sidan. Där kan man ofta vara mer lekfull och inte lika strikt som på nyhetsplats.

För mig hjälper det att läsa reporterns text, ibland är det något ord eller mening som jag fastnar för och som idén sedan föds ur. Oftast får jag idén när jag gör något helt annat, till exempel hämtar kaffe eller går något ärende. Sedan skissar jag upp idén, gör förberedelser (som att köpa något som ska fotas, arrangera det och så vidare). Jag brukar försöka ta hjälp av en fotograf för själva fotograferingen, eftersom jag inte är så bra på det. Efter det gör jag eventuell redigering i Photoshop eller Illustrator.

Var tar du själv din inspiration ifrån?

J.Alvén: – Ofta är det något man ser på nätet, på stan eller i en film eller så.  Mina kollegor är bra bollplank och hjälper ofta till att vidareutveckla idén.

Finns det någon generell benämning på den här sortens nyhetsgrafik? Brukar du kalla det för något särskilt?

J.Alvén: – Jag vet faktiskt inte om det finns något speciellt namn, jag brukar kalla det idégrafik eller liknande.

GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
Annonser

Bra grafisk ”longread”

Fracking2

What goes in and out of hydraulic fracturing

Här är ett bra exempel på hur man använt scrollandet i webbläsaren för att förklara ett händelseförlopp. Tyvärr är den inte optimal för mobila enheter där viss information hamnar utanför skärmen.

Fracking3

En funktion som jag saknar och som lätt hade kunnat läggas till är möjligheten att snabbt navigera på sidan via ikonerna som läggs till ju längre man kommer i storyn.

Min kollega Johan Hallnäs gjorde denna grafik för print i samma ämne:

Fracking4

Här finns den på TT Nyhetsbyråns kundwebb.

Vi lär oss After Effects

Vissa ämnen visualiseras bra genom ett linjärt berättande. Vi har tidigare animerat grafik i Flash när vi velat beskriva exempelvis ett skeende med rörelse.

Nu lär vi oss istället att animera i After Effects! Vid två kurstillfällen har Jens Frid från Viacom, som tidigare jobbat som animatör på olika produktionsbyråer i Stockholm, lärt oss grunderna i After Effects. Han har även kort gått in på saker att tänka på när vi berättar en linjär historia.

Håll utkik efter kommande inlägg där vi visar vad vi lyckats åstadkomma!

Jens visade oss en intressant artikel om att berätta en historia med stöd av data:

https://www.thinkwithgoogle.com/articles/tell-meaningful-stories-with-data.html

En resa i tiden – 1

Vi befinner oss mitt i en digital revolution med stort överflöd av tillgänglig information främst tack vare internet. Dessutom har våra läsvanor och sätt att ta till oss information på förändrats snabbt och drastiskt de senaste åren.

Detta gör att det även tävlas stort om uppmärksamheten. Det har blivit en stor utmaning att synas och väcka intresse bland allt flöde omkring oss.

Det blir allt viktigare med det visuella berättandet. Något som vi sysslar med dagligen genom att skapa informationsgrafik.

Vi försöker alltid att sträva efter att låta fakta och budskap styra det visuella berättandet på ett sätt som blir tydligt och samtidigt behagligt för ögat att ta sig igenom.

Och även fast ordet informationsgrafik, infografik eller på engelska infographic, har blivit ett mer trendigt ord på senaste tiden så handlar det absolut inte om något nytt. Förklarande illustrationer har funnits i hundratals år.

Vi tänkte därför starta en liten serie inlägg med olika tillbakablickar historiskt på vårt yrke. Allt som har betytt och påverkat den här sysselsättningen och dess utveckling.

Varsågoda att ta del av resan

FRÅN GROTTMÅLNINGAR TILL DATAVISUALISERING

Visuellt berättande har funnits långt innan skriftspråket uppfanns genom t ex grottmålningar, hieroglyfer och hällristningar. Nedan följer några viktiga nerslag i historien:

– Runt år 1500

Leonardo da Vinci gör bl a ritningar till nya uppfinningar där text och bild samverkar.
Leonardo da Vinci gör bl a ritningar till nya uppfinningar där text och bild samverkar.

– I slutet av 1700-talet

Diagram börjar användas för att visa statistik.

Den skotska ingenjören och ekonomen William Playfair anses vara först med linjediagram, stapeldiagram och pajdiagram.
Den skotska ingenjören och ekonomen William Playfair anses vara först med linjediagram, stapeldiagram och pajdiagram.

– 1800-talet

Kartor har används sedan länge men först på 1800-talen fördes information in i kartorna och kartorna kunde analyseras för att lättare kunna förstå och tolka informationen.

John Snow, en läkare från London, kunde spåra källan till ett stort kolerautbrott i London 1854 via sin karta. Genom att kartlägga alla kända fall kunde han se att alla som insjuknat tog vatten från samma brunn och utbrottet kunde stoppas. Innan trodde läkarkåren att kolera var luftburet.
John Snow, en läkare från London, kunde spåra källan till ett stort kolerautbrott i London 1854 via sin karta. Genom att kartlägga alla kända fall kunde han se att alla som insjuknat tog vatten från samma brunn och utbrottet kunde stoppas. Innan trodde läkarkåren att kolera var luftburet.

– 1800-talet

Informationsgrafik i tidningar börjar användas.

The Times informationsgrafik över ett mord från 1806.
The Times informationsgrafik över ett mord från 1806.

– 1861

Charles Joseph Minard lägger in fyra olika variabler i en iformationsgrafik om Napoleons förödande marsch mot Moskva: Armens färdrikting, platser armen passerade, antal döda soldater och temperaturen.
Charles Joseph Minard lägger in fyra olika variabler i en iformationsgrafik om Napoleons förödande marsch mot Moskva: Armens färdrikting, platser armen passerade, antal döda soldater och temperaturen.

– Mitten av 1900-talet

De stora tidningarna har tecknare bundna till sig som tecknar med tusch, skär ut plastfilmer med raster och lägger på teckningen för ökad effekt.

Expressens ledande tecknare Magnus Garne gjorde en teckning på Ronnie Petterssons olycka som publicerades dagen efter.
Expressens ledande tecknare Magnus Garne gjorde en teckning på Ronnie Petterssons olycka som publicerades dagen efter.

– Mitten av 1980-talet

Informationsgrafik börjar göras i datorer då program som möjliggör att skapa vektoriserad grafik kommer ut på marknaden.

Den första mac:en kommer 1984 och strax efteråt lanseras ritprogrammet Mac-draw och desktop publishing-programmet Adobe Pagemaker. Adobe illustrator dyker upp 1987 och Freehand, 1988.
Den första mac:en kommer 1984 och strax efteråt lanseras ritprogrammet Mac-draw och desktop publishing-programmet Adobe Pagemaker. Adobe illustrator dyker upp 1987 och Freehand, 1988.

– 1996

Micromedia Flash kommer ut. Det är ett vektorbaserat program för att göra interaktiva och animerade produktioner för webben. Samtidigt satsar alla tidningar på sina hemsidor och flash-grafiker blev en naturlig del i det.

En av de 40-talet interaktiva flashfilmer vi gjorde till vardguiden.se, numera 1177.se.
En av de 40-talet interaktiva flashfilmer vi gjorde till vardguiden.se, numera 1177.se.

– 2000-talet

Tidningsformaten görs om till tabloid.

De tidigare populära smala och höga formaten fungerar inte längre. Varje sida behöver en större bärande bild och eventuellt mindre kompletterande. När informationsgrafiken är den bärande bilden på sidan behöver den illustreras för att även förmedla en känsla – ofta med ett foto som helst också ska innehålla människor.
De tidigare populära smala och höga formaten fungerar inte längre. Varje sida behöver en större bärande bild och eventuellt mindre kompletterande.
När informationsgrafiken är den bärande bilden på sidan behöver den illustreras för att även förmedla en känsla – ofta med ett foto som helst också ska innehålla människor.
När informationsgrafiken är den bärande bilden på sidan behöver den illustreras för att även förmedla en känsla – ofta med ett foto som helst också ska innehålla människor.

– 2010-talet

Nya medievanor ställer nya krav. De flesta av oss tar i första hand upp mobilen, som inte längre bara är ett socialt kommunikationsredskap, vi använder den alltifrån att läsa nyheter i, till att göra bankärenden eller liknande med den.

Ipad (2010) och Iphone (2007) kommer ut på marknaden och förändrar våra medievanor. Andelen som läser sina nyheter på webben via sina devicer ökar kraftigt. Appels nya produkter saknar stöd för flash samtidigt som de nya skärmstorlekarna ställer nya krav på resposivitet.
Ipad (2010) och Iphone (2007) kommer ut på marknaden och förändrar våra medievanor. Andelen som läser sina nyheter på webben via sina devicer ökar kraftigt. Appels nya produkter saknar stöd för flash samtidigt som de nya skärmstorlekarna ställer nya krav på resposivitet.

Detta får oss att tänka i helt nya banor, bland annat kring hur vi levererar vårt material till kunder. För ett par veckor sedan testades ett så kallat longread-format som TT Nyhetsbyrån levererade till kunder. Det är ett digitalt berättande som mixar medieslag som text, bild, grafik, video och ljud och andra interaktiva moment, alltsammans paketerat i scrollvänligt format. Här kan du kika på hur det ser ut hos en av våra kunder.

Internationella kvinnodagen

På söndag är det internationella kvinnodagen som firas världen över för att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation. Det finns såklart en uppsjö av data som kan spegla hur jämställt ett samhälle är.

Grafiken nedan visar att av de 2 400 gatorna med personnamn i Sverige har 86 procent manliga namn. Datan är slående. Den beskriver hur kvinnor inte uppmärksammas, erkänns och hyllas i samma grad som män. Det ger en bild av ett samhälle där kvinnan inte är eller har varit riktigt lika viktig.

Grafik är ett bra verktyg för att synliggöra strukturer och tendenser i samhället. Genom grafik kan vi utröna mönster i samhället och se saker ur ett bredare perspektiv. Ett relevant urval av data är såklart viktigt för att tolkningen ska bli korrekt. Datan i denna grafik är konkret och tydlig, samtidigt som den väcker tankar om utbredda samhällsstrukturer.

Grafik av Johan Hallnäs
Grafik av Johan Hallnäs

Tack Annika!

Hösten 2011 swischade hon, tillsammans med konspirationsteorier, kometer och ett glatt humör, in på redaktionen och tog över nyhetsarbetet efter Per-Åke Hansson.

Tyvärr (för oss) så valde Annika att efter drygt tre år på byrån att gå vidare. På avtackningen fick Annika bland annat ta emot ”Nobelpriset i positiv energi” (se bild nedan). I motiveringen används ordet unik – ett ord som det gödslas med i allt för många sammanhang kan jag tycka, men i Annikas fall kunde det ordvalet inte passa bättre.

Foto: Lisa Abrahamsson
Foto: Lisa Abrahamsson

MEN än är det inte helt över Annika. I oktober får du nämligen kavla upp skjortärmarna igen,  för då behöver vi din hjälp med att göra grafik på de något mindre intressanta Nobelprisen igen.

Vi ses Annika!

Skärmdump från NE:s site.
Skärmdump från NE:s site.

 

 

Föreläsning på Hyper Island

Innan jul föreläste jag och Paloma på Hyper Island. Jens Finnäs på J++ höll i en kurs i ”Data visualization and storytelling” för de som läser Digital Data Strategist-programmet där, och tog in oss som gästföreläsare.

Vi pratade bland annat om dataviz och storytelling från vårt perspektiv, om hur viktigt det är med research och förarbete innan man bestämmer sig för en form, och vad man ska tänka på under processen.

...pratar om datavisualisering och infografik.
Paloma pratar om datavisualisering och infografik.

Vi avslutade föreläsningen med att dela upp deltagarna i grupper och ge dem en uppgift. Vi ville att de skulle applicera det vi pratat om och hitta en story.

How did you get here today?
How did you get here today?

För att förenkla researchen fick de utgå ifrån data de redan hade, nämligen sina egna upplevelser. De skulle hitta en story, intressant data att visualisera i deras resväg till skolan. Därefter fick de göra en enkel skiss för att presentera sin idé och fundera över utvecklingsmöjligheter.

Den här gruppen valde att jämföra hur mycket tid de lägger på olika aktiviteter från det att de vaknar fram tills att de är på skolan.
Den här gruppen valde att jämföra hur mycket tid de lägger på olika aktiviteter från det att de vaknar fram tills att de är på skolan.
Här tog man gruppens totala pendling under ett år och jämförde både sträckor och tid med olika saker, exempelvis hur många till månen de hade kommit.
Här tog man gruppens totala pendling under ett år och jämförde både sträckor och tid med olika saker, exempelvis hur mycket av Days of our lives du hade hunnit se.
Den här gruppen jämförde längden på deras resevägar, färdmedeö och deras sinnesstämning under resans gång. Kanske  30 minuter på cykel är trevligare än 10 minuter i tunnelbanan?
Den här gruppen jämförde längden på sina resvägar, färdmedel och deras sinnesstämning under resans gång. Kanske 30 minuter på cykel är trevligare än 10 minuter i tunnelbanan?
Tiden du lagt på att pendla, vad hade du kunnat göra istället? Det har den här gruppen undersökt.
Tiden du lagt på att pendla, vad hade du kunnat göra istället? Det har den här gruppen undersökt.
Här har gruppen tagit en persons resa och jämfört hur den skulle se ut med olika fordon. Tiden, kostnader och utsläpp.
Här har gruppen tagit en persons resa och jämfört hur den skulle se ut med olika fordon. Tid, kostnader och utsläpp.
Hade man kunnat plugga i rymden och tjänat på det tidsmässigt? Det tog den här gruppen reda på.
Hade du kunnat plugga i rymden och tjänat på det tidsmässigt? Det tog den här gruppen reda på.

Det var väldigt kul att se hur studenterna tolkade uppgiften.

Tiden vi lägger på att pendla till och från jobb och skola är nog inget vi gärna tänker på, men istället för att förargas kunde vi kanske göra något med den. Vad man väljer att göra är upp till var och en. Kanske lyssna på favoritlåten, lära sig ett nytt språk, eller varför inte läsa en trevlig blogg? 😉