Att tänka utanför ”burken” skapar idégrafik

Detta är mitt första blogginlägg på Grafikbloggen. Därför tänkte jag skriva om något som inspirerar mig.

När man skapar nyhetsgrafik så kan man bland annat använda sig av grafiska illustrationer och/eller av fotografier. Fotografierna används då för att antingen förmedla en känsla till informationsgrafiken, eller som komplettering. Men jag vill gärna fokusera på exempel där vi kan ta fotografiets roll ett steg längre. När man till exempel bygger staplar i papper, lägger pennor på ett bord eller ritar i sanden, och sedan fotograferar av det. Fotografiet utgör då själva infografiken i sig. Jag älskar detta ”utanför datorn tänket” och hur det öppnar möjligheten att använda sig av kreativa tekniker och idéer.

GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.

 En nyhetsgrafiker som har inspirerat oss mycket med den här sortens kreativa lösningar och teknik är Jenny Alvén som jobbar på Svenska Dagbladet. Vi har tagit kontakt med henne och ställt följande frågor:

Vilka förutsättningar tror du är viktigast för att skapa den här sortens nyhetsgrafik?

J.Alvén: – De flesta grafiker av den här typen som jag har gjort har varit till papperstidningen. Där finns det en möjlighet att breda ut sig lite mer och utnyttja hela uppslaget, vilket ofta är en fördel. De här grafikerna behöver utrymme. Det är ingen idé att göra dem för små, då försvinner de bara i det övriga bruset på sidan och kanske misstas för en annons. Så utrymme och tid är två viktiga delar. Generellt tar det lite längre tid att göra sådan grafik. Men det kan också gå snabbt om man får en idé som är lätt att genomföra.

När känner du att det passar för den här sortens lösningar och hur ser din process ut när du skapar sådana här exempel?

J.Alvén: -Jag tycker att det passar särskilt bra till featurematerial, där läsaren har mer tid att läsa och det finns utrymme på sidan. Där kan man ofta vara mer lekfull och inte lika strikt som på nyhetsplats.

För mig hjälper det att läsa reporterns text, ibland är det något ord eller mening som jag fastnar för och som idén sedan föds ur. Oftast får jag idén när jag gör något helt annat, till exempel hämtar kaffe eller går något ärende. Sedan skissar jag upp idén, gör förberedelser (som att köpa något som ska fotas, arrangera det och så vidare). Jag brukar försöka ta hjälp av en fotograf för själva fotograferingen, eftersom jag inte är så bra på det. Efter det gör jag eventuell redigering i Photoshop eller Illustrator.

Var tar du själv din inspiration ifrån?

J.Alvén: – Ofta är det något man ser på nätet, på stan eller i en film eller så.  Mina kollegor är bra bollplank och hjälper ofta till att vidareutveckla idén.

Finns det någon generell benämning på den här sortens nyhetsgrafik? Brukar du kalla det för något särskilt?

J.Alvén: – Jag vet faktiskt inte om det finns något speciellt namn, jag brukar kalla det idégrafik eller liknande.

GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
GRAFIK: JENNY ALVÉN/SvD, FOTO: STEFAN GUSTAVSSON/SvD.
Annonser

Magplask i Italien

Min resa genom Italien nyligen visade sig vara en strid ström av mindre lyckade försök att informera allmänheten. Här är några exempel:

Oflyt
En instruktion på färjan till Palermo.
Rederiet har tagit fram en otroligt viktig instruktion som är fullkomligt katastrofal. Usla illustrationer där perspektivet varierar och utan pilar som talar om vilket håll man ska vika och dra.

Rulltrappa
Rulltrappa i Spolento
Förmodligen har Spolento bara EN rulltrappa för varningsskylten var otroligt omfattande. Efter att jag läst den åkte jag flera gånger med barnen och det gick hur bra som helst! Puh!

Stickers
Elektriskt stängsel
När djurparken skulle sätta upp tydliga varningsskyltar på sina elstängsel var de stora klistermärkena slut så de fick beställa de små…

Get
Varning för get
Djurparken skulle behöva varningsskyltar i gethagen också. Vår karta blev lunch för den här gynnaren!

Bags
Wallstreetskylt?
Barnen gillar att läsa skyltar för oss när vi kör bil. Första gången de såg den här läste de den så här:
–Varning för människor som springer med väskor!
Jag såg inte så många skolbarn i Italien men ingen av dem hade portföljer i alla fall.

Skyltar
Vägskyltsparad
Att köra bil i Italien kräver sin förare. Ibland är det mycket att hålla reda på!


Parkering
Inte så illa
Den här är faktiskt inte så dålig. Däremot är den nödvändig! Italienarna parkerar som de vill.

Prins Carl Philip + Sofia = grafikuppslag= sant!

Nu är snart sommaren här och det åter dags för ett kungligt bröllop. Den 13 juni sker vigseln i Slottskyrkan på Stockholms slott. Som vid de två tidigare prinsessbröllopen producerar vi en hel massa grafik i olika storlekar inför högtidsdagen. Bland annat levererar vi traditionsenligt ett grafikuppslag någon vecka innan bröllopet som innehåller program för bröllopsdagen, fakta om kyrkan och hästkortege mm.

Grafikuppslag från de tidigare kungliga bröllopen.

70 år sedan vapnen tystnade

andra världskrig5

Andra världskriget försvinner allt längre bakåt i historien. Ändå tycks det behålla sitt grepp om våra sinnen.

Nu i maj är det 70 år sedan Tyskland kapitulerade, och krigsgenerationen är på väg bort. Men intresset är fortsatt stort. Vad var det som avgjorde kriget? Kunde Nazityskland ha vunnit?

Ingen som studerat kriget kan annat än dra efter andan inför antalet döda: 25 miljoner stupade och saknade soldater och 30 miljoner massakrerade och mördade civila. Totalt: 55 miljoner döda. Räknar man in de civila offren för svält och sjukdomar under krigsåren stiger antalet med ytterligare 20 miljoner döda. Offren är så många att det hela blir svårfattligt.

– Det är krigens krig, säger Gunnar Åselius, professor i militärhistoria på Försvarshögskolan. Men han tillägger att detta inte är den enda orsaken till det stora intresset.

– Det finns också en uppfattning att det var de goda mot de onda. Som i Sagan om ringen. Detta har sannolikt förstärkt intresset. Till skillnad från många andra krig råder ingen tvekan i skuldfrågan.

Text: Roland Johansson/TT     Grafik: Mikael Andersson/TT

Här finns infografiken på TT Nyhetsbyråns kundwebb.

Bra grafisk ”longread”

Fracking2

What goes in and out of hydraulic fracturing

Här är ett bra exempel på hur man använt scrollandet i webbläsaren för att förklara ett händelseförlopp. Tyvärr är den inte optimal för mobila enheter där viss information hamnar utanför skärmen.

Fracking3

En funktion som jag saknar och som lätt hade kunnat läggas till är möjligheten att snabbt navigera på sidan via ikonerna som läggs till ju längre man kommer i storyn.

Min kollega Johan Hallnäs gjorde denna grafik för print i samma ämne:

Fracking4

Här finns den på TT Nyhetsbyråns kundwebb.

Vi lär oss After Effects

Vissa ämnen visualiseras bra genom ett linjärt berättande. Vi har tidigare animerat grafik i Flash när vi velat beskriva exempelvis ett skeende med rörelse.

Nu lär vi oss istället att animera i After Effects! Vid två kurstillfällen har Jens Frid från Viacom, som tidigare jobbat som animatör på olika produktionsbyråer i Stockholm, lärt oss grunderna i After Effects. Han har även kort gått in på saker att tänka på när vi berättar en linjär historia.

Håll utkik efter kommande inlägg där vi visar vad vi lyckats åstadkomma!

Jens visade oss en intressant artikel om att berätta en historia med stöd av data:

https://www.thinkwithgoogle.com/articles/tell-meaningful-stories-with-data.html

EN RESA I TIDEN – 3

För några veckor sedan inledde vi en miniserie om infografikens rötter och historia. Den här veckans inlägg reser vi cirka 20 år tillbaka i tiden. Vi gör en långintervju med två av grundarna till informationsgrafiken på den svenska marknaden.

En natt 1996 på ett landställe, började två journalister skissa på en idé som de länge hade spånat om: att starta en nyhetsbyrå som skulle serva landsortstidningarna med bra grafik. Detta ledde till att de två, Tomas Lampell och Per-Åke Hansson, året därpå startade bolaget Svenska Grafikbyrån.

Såhär såg de allra första medarbetarna ut när Svenska Grafikbyrån startade 1997. Från vänster: Johan Andersson, Tomas Lampell, Rickard Frank, Per-Åke Hansson.
Full styrka på Svenska Grafikbyrån vid starten 1997. Från vänster: Johan Andersson, Tomas Lampell, Rickard Frank, Per-Åke Hansson.

Både Tomas och Per-Åke hade 20 års erfarenhet på flera stora tidningar och ett stort nätverk bland chefredaktörer och redaktionschefer ute på landets tidningar.

Per-Åke hade jobbat som redigerare, nyhetschef och redaktionschef på bl.a. Aftonbladet, Metro och en handfull landsortstidningar och även på nyhetsbyrån Avisa som senare blev TT-Spektra.

Tomas Lampells brokiga väg in i nyhetsgrafikens värld började med ett år på konstskola. Han kom in på Konstfack men hoppade av. Pluggade litteratur och statskunskap men tog ingen examen. Fick sommarjobb som journalist på en landsortstidning några somrar vilket ledde till fast jobb som sidredigerare. Senare blev han nattredaktör på Norrtelje Tidning och jobbade även på Svenska Dagbladet ett år. Det var inte förrän han kom till Aftonbladet 1975 som han började syssla med nyhetsgrafik ”på riktigt”.

Tillsammans med nyhetschefen Bosse Hedin åkte de på seminarier och konferenser med storheter som Peter Sullivan på Sunday Times med flera. De kontaktade Sven Lidman, som lärde dem mycket. Senare anställde de William Rankin  som hade utbildats till faktatecknare i England.

1986 värvades Tomas av DN, som ville satsa på nyhetsgrafik. De hade en ateljé på 5–6 tecknare. Tomas uppgift var att snappa upp nyheter med visuell potential från nyhetsmöten med de olika redaktionerna, att göra skisser och skriva grafiktexter till.

Tio år gick och 1996 erbjöd DN förmånliga avgångsvederlag. Tomas nappade på det och på så sätt passade han på att bygga upp den egna verksamheten tillsammans med Per-Åke Hansson.

”Vårt mål och vår vision var att tidningarna ute i landet skulle ha lika bra grafik som rikstidningarna med stora egna resurser.” Tomas Lampell om idén till Svenska Grafikbyrån.

Det var inte så enkelt som de hade föreställt sig. Det blev ett antal svettiga år på marginalen, men till slut hade de etablerat nyhetsgrafiken som ett naturligt utbud tillsammans med text och bild.

Till en början fick de nyhetsbyrån FLT (Förenade Landsortstidningar) som samarbetspartner. Så småningom inleddes ett nära samarbete med Tidningarnas Telegrambyrå (som senare blev TT Nyhetsbyrån).

Det blev en framgångsrik resa och år 2008 när Tomas var redo för att gå i pension valde de att sälja bolaget till samarbetspartnern TT, idag TT Nyhetsbyrån.

Till vänster, självporträtt av Tomas Lampell, VD för Svenska Grafikbyrån tills han gick i pension 2008. Till höger, Per-Åke Hansson, som fortsatte att jobba som nyhetsredaktör tills han gick i pension 2011. Bägge tavlor är målade av Tomas Lampell.
Till vänster, självporträtt av Tomas Lampell, VD för Svenska Grafikbyrån tills han gick i pension 2008. Till höger, Per-Åke Hansson, som fortsatte att jobba som nyhetsredaktör tills han gick i pension 2011. Bägge tavlor är målade av Tomas Lampell.

Idag är både Tomas Lampell och Per-Åke Hansson pensionerade. De följer fortfarande nyhetsflödet och brukar träffas då och då för att blicka tillbaka på den resa de genomgått tillsammans och ställer sig ganska kritiska till hur nyhetsgrafiken ser ut idag på landets tidningar.

Med detta i åtanke passade vi på att ställa dem fem frågor som de fick möjligheten att diskutera vid tillfälle över ett par pilsner:

1) Vilken vision hade ni när ni startade Svenska Grafikbyrån (SGB)? Och hur bar ni er åt för att nå era mål?

Tomas – Vårt mål och vår vision var att tidningarna ute i landet skulle ha lika bra grafik som rikstidningarna med stora egna resurser.

Per-Åke – Målet var att bli en renodlad nyhetsbyrå för grafik. Vi upptäckte snabbt att det fanns ett ”hål” i marknaden. Våra konkurrenter (Globus och Bulls) var helt enkelt för dåliga. Vi följde nyhetsflödet och arbetade i samma tempo som tidningarna gjorde vilket ledde till att vi snabbt fick FLT som samarbetspartner.

2) Ni kom ju båda två från den redaktionella världen när ni startade byrån. Rådde det någonsin några tveksamheter när det gällde att jobba mot den kommersiella marknaden?

Tomas – Det hade vi väl egentligen inga problem med. Det började med att vi fick en bra deal med DN för skräddarsydda beställningar. Uppdragen växte i och med att vi hade en väldigt bra marknadsföring genom att vår grafik publicerades i landets tidningar.

Men Per-Åke håller inte riktigt med:

Per-Åke – Vi hade stora problem när det gällde beställningar från den kommersiella marknaden. Gränsdragningen mellan redaktionellt och kommersiellt var mycket strängare då.

 3) Hur tänkte ni till en början med att samma grafik skulle passa en rad olika tidningar, manér, storlek, mm?

Tomas – Av erfarenhet visste vi att det var trångt och hård konkurrens på tidningssidorna. Grafiken fick inte vara för stor, helst ungefär samma storlek varje dag. Rent och snyggt och inte för ”konstnärligt”. Tydliga ramar runt som kunde hålla undan skrikiga annonser och andra layoutkatastrofer.

4) Berätta om en grafik som ni är extremt nöjda med och varför den blev så bra?

Tomas – Herregud! Av alla tusentals?… En avgörande (och fruktansvärd) grafik, troligen under 1997, som jag tror blev lite av ett genombrott för oss och som pedagogiskt visade vilken sorts journalistisk grafik vi ville göra: två smågrabbar har krupit ner och sitter och läser i en sopcontainer för tidningar. Då kommer sopbilen och lyfter upp containern och tömmer den i lastutrymmet där tidningarna pressas ihop. Pojkarna krossas till döds. Detta skedde en söndag. Hela redaktionen, på 4 personer, var på plats och tillsammans lyckades vi förklara: hur kunde ske utan att någon ser eller märker något?!

Grafik som gjordes för att förklara den hemska olyckan som skedde 1997 då två pojkar pressats till döds i en sopbil.
Grafik som gjordes för att förklara den hemska olyckan som skedde 1997 då två pojkar pressades till döds i en sopbil.

Per-Åke – Det finns många: diskoteksbranden i Göteborg, helikopterrånet, Utöya osv. Men för mig är det varje gång då vi hängde med i nyhetsutvecklingen och kunde leverera vår viktiga del för att förklara vad som hänt; ”så såg det ut”, ”därför hände det”, ”så går det till” osv.

Grafik om diskotekbranden (1998).
Grafik om diskotekbranden (1998).
Grafik om helikopterrånet (2009).
Grafik om helikopterrånet (2009).
Grafik som förklarar händelseförloppet av explosionen i Oslo och massakern på Utöya. Vi gjorde även en interaktiv version som ni kan se här.
Grafik som förklarar händelseförloppet av explosionen i Oslo och massakern på Utöya. Vi gjorde även en interaktiv version som publicerades bland annat här, på GP:s nyhetssajt .

5) Hur har nyhetsgrafiken förändrats i dag mot för tio år sedan? Och i ljuset av nyhetsgrafikens utveckling de senaste tio åren, vad tror ni är den största utmaningen för grafiken tio år framöver?

Tomas – Man verkar tänka (om det nu är det det handlar om) på ett helt annat sätt. Det verkar som att man inte ser grafikens möjligheter att komplettera journalistiken. Ta till exempel rulltrappan som gick sönder: jag undrar fortfarande hur det gick till? Var det ett trappsteg som pajade bara? Hur fastnade damen? Hur ser det ut under en rulltrappa?

Ett annat exempel: en stor dagstidning hade i december en grafik om ett SAS-plan som kom alldeles för nära ett ryskt plan. Grafiken ska visa hur nära planen var (ca 90 meter). Men man bryr sig inte om att visa de rätta proportionerna, som enligt min mening är den egentliga dramatiken, vilket får till följd att grafiken blir direkt missvisande (planen i grafiken blir ca 200 meter långa när en normal airbus t.ex. är 30–40 meter långa) och ger feluppfattning om incidenten. Dessutom nämns inte heller vilken flygplanstyp det handlar om.

”Jag tror att grafiken måste börja berätta sin egen story igen. Den som inte ryms i texter och fotografier”  Per-Åke Hansson om nyhetsgrafikens utveckling framöver.

Per-Åke – Tidningsmakeri är en modeindustri. Det jag stod för: rent, tydligt, väl sorterat och begripligt har ersatts av en form som vill locka ögat snarare än hjärnan.

Allt kommer dock till vägs ände. Jag tror att en reaktion kommer snart, och att det sker en återgång till mer av det som gällde tidigare. För grafiken skulle det betyda att den förklarande ”så funkar det-grafiken” kommer tillbaka.

Jag tror att grafiken måste börja ”berätta sin egen story” igen. Den som inte ryms i texter och fotografier, men då återstår det för er att flytta över den till andra plattformer. Lycka till!