Grafikfilm om tvågradersmålet

Inför klimatmötet i Paris bestämde vi oss för att göra en grafikfilm om en av mötets viktigaste punkter; tvågradersmålet. Vi började med att bestämma vad vi ville berätta och vad som skulle visualiseras.

Studio
Birgitta Nilsson läste in det manus vi skrivit och vi insåg då att filmen skulle bli för lång. Det inlästa originalmanuset var 3:10 minuter.
Tillbaka till textredigeraren! Efter strykningar och korrigeringar blev det slutliga manuset 2:20 minuter. En aning för långt men ok.

UtskriftStilar2
Inledningsvis skissade vi på ett manér efter TT:s grafiska profil. Det visade sig dock att det blev en aning dystert så vi valde en annan palett.

Utskrift
Det blev ett mer klassiskt infografikmanér med enkla illustrationer som ritades i Adobe Illustrator.

MickeIllustrationer, kartor och diagram importerades sedan i After Effects där allt komponerades och animerades.

Resultatet tycker vi blev riktigt bra och kan beskådas här:


Tvågradersmålet
from TT Nyhetsbyrån on Vimeo.

 

Rättegångstecknare

Skaraborgs tingsrätt

Den 28 oktober började rättegången mot den man som är misstänkt för att ha mördat 17-åriga Lisa Holm på Kinnekulle i somras. Eftersom det rådde film- och fotograferingsförbud  skickade TT nyhetsbyrån en rättegångstecknare. Den här gången föll lotten på mig.

20 år sedan jag tecknade kroki, tack för den nitlotten…

Välbevakad rättegång

Vid åttatiden på torsdagen – rättegångens andra dag –  anländer jag till Skaraborgs tingsrätt i Skövde. Den här dagen är det målsägandeförhör, i det här fallet med Lisa Holms far. Därefter förhör med den misstänkte 35-åringen.

Det är lång kö in till tingsrätten och där inne väntar digra säkerhetskontroller. Efter många om och men står jag i hallen utanför den stängda rättegångssalen tillsammans med ett stort pressuppbåd som liverapporterar, skriver och intervjuar både till höger och vänster.

Säkerhetskontrollen vid inpasseringen
TT:s reporter Karin Olander skriver texter till livesändning strax innan första sittningen.

Dörrarna öppnas. Nu är det upp till bevis. Hela pressuppbådet och jag tränger oss in i ett litet inglasat rum. På andra sidan glasväggen sitter den mordåtalade 35-åringen och hans försvarsadvokat, nämndemän, åklagare och polis. Och precis framför mig, på andra sidan glasväggen, Lisa Holms familj. Det här blir tungt.

Pappans berättelse tar allt fokus från tecknandet till en början. 

Lisa Holm hade fått sommarjobb på kaféet efter att ha provjobbat några gånger. Hon skulle lära sig att ta sig dit med moped och pappan övade med henne två veckor innan. Det här var första gången hon skulle ta sig hem själv med mopeden.

Bit ihop nu!

Måste leverera någonting innan paus. Första sittningen går alldeles för fort. Skiiiit! Skickar upp de första bilderna till redaktionen i Stockholm. Inte nöjd. Pausen är över, in igen!

En av de första bilderna – den mordåtalade 35-åringen och försvarsadvokat Inger Rönnbäck. Teknik: tusch- och markerpenna

Cmd + Z – ångra/gör om

Försöker tänka bort både det som sägs där inifrån och de som nyfiket sitter och sneglar på vad jag håller på med. Tecknar, slänger och börjar om. Men sitt still då! Tittar, tecknar och kastar igen. Aaarghh!

Under den andra och tredje sittningen börjar det faktiskt lossna lite och när sista laddningen skickas upp till Stockholmsredaktionen ser det faktiskt helt ok ut.

Samma motiv som förra bilden, men med lite mer självförtroende i tuschet.
Lagmannen Anna-Karin Lundberg, rättens ordförande.
Målsägandebiträdet advokat Tore Brandtler.

Slutplädering
Dagen är till ända. Sitter på tåget hem till Stockholm med lätt spänningshuvudvärk och bläddrar igenom blocket, tänker tillbaka på dagen. Det var ingen nitlott  jag drog, kanske inte högsta vinsten heller, men det var en ny lott jag vann och den skrapar jag gärna igen.

Nobelveckan 2015

Så var årets ”nobelvecka” avklarad!

Den kanske mest krävande grafikveckan på året med tre ofta svåra grafiklösningar; medicin-, kemi- och fysikpriset. En del av problematiken består i att priserna presenteras tidigast 11.30. Efter presentation och intervju med expert är vi på kontoret runt 14.00. Det innebär att vi sedan endast har tre till fyra timmar på oss att få grafiken klar.

Därför hade vi kraftsamlat genom att anlita vår ex-chef Annika Castro Nilsson som idéspruta och textfixare.

Annika Castro Nilsson och Anders Humlebo på Karolinska Institutet.
Annika Castro Nilsson och Anders Humlebo på Karolinska Institutet.

Veckan inleddes med medicinpriset som tillkännages på Karolinska Institutet i Solna och delades av tre pristagare.

William Campbell och Satoshi Ōmura
”för deras upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner orsakade av parasitmaskar”

Youyou Tu
”för hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria”

TT Nyhetsbyråns Johan Nilsson intervjuar professor Hans Forssberg.
TT Nyhetsbyråns Johan Nilsson intervjuar professor Hans Forssberg.

Ämnet var ganska tacksamt att göra grafik på och efter en kort intervju med professor Hans Forssberg bestämde vi oss för priset skulle presenteras. Nämligen det faktum att medicinerna pristagarna forskat fram verkar mycket tidigare i maskarnas och myggornas livscykel än tidigare mediciner.

Resultatet:

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015.  Grafik: Anders Humlebo Text: Annika Castro Nilsson
Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015.
Grafik: Anders Humlebo Text: Annika Castro Nilsson

På tisdagen tillkännagavs fysikpriset på Kungliga Vetenskapsakademien. Från grafikavdelningen var Johan Hallnäs och Annika Castro Nilsson på plats.

Johan Nilsson, Johan Hallnäs och Annika Castro Nilsson.
Johan Nilsson, Johan Hallnäs och Annika Castro Nilsson.

Priset delades av:

Takaaki Kajita och Arthur McDonald
”för upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa”

Så här kände sig Johan Hallnäs när motiveringen lästes upp…
Så här kände sig Johan Hallnäs när motiveringen lästes upp…

FullSizeRender[2]
Intervju med professor Per Delsing.
Trots att ämnet inledningsvis kändes omöjligt att presentera lyckades Johan och Annika få till det. Här är resultatet:

Nobelpriset i fysik 2015 Grafik: Johan Hallnäs Text: Annika Castro Nilsson
Nobelpriset i fysik 2015
Grafik: Johan Hallnäs Text: Annika Castro Nilsson

Den tredje dagen begav sig Mikael Andersson tillsammans med Annika till Kungliga Vetenskapsakademien för tillkännagivandet av årets nobelpris i kemi som delades av tre personer.

Aziz SancarPaul Modrich och Tomas Lindahl
”för mekanistiska studier av DNA-reparatation”

Ett bra samarbete mellan tecknare och researcher utmynnade trots tidsbrist i denna grafik:

nubelut
Nobelpriset i kemi 2015. Grafik: Mikael Andersson Text: Annika Castro Nilsson

Johan Hallnäs producerade även ett grafikbildspel till TT Toolbox om att vi är omgivna av nobelpris. Det kan beskådas här.

Här är hela vår produktion inför och under nobelveckan.

Nu ska vi ta oss igenom nobelfestligheterna och sedan ladda om inför nästa år!

I dag är tid att minnas Hiroshima och Nagasaki

Hiroshima-och-Nagasaki

I dag är det 70 år sedan atombomben Little Boy föll över Hiroshima. Tre dagar senare föll Fat Man över Nagasaki.

Varje historisk händelse bär på en mängd fakta. Att hitta en ingång och en vinkel är inte lätt när materialet är så massivt. Att dessutom göra urval och komprimera all fakta för att anpassa till en begränsad yta riskerar att urholka hela berättelsen.

Hur många som dog är experterna oense om. Det beror delvis på olika uppfattning om huruvida vissa cancerfall är en följd av strålningen från bomberna. Men också för att man inte säkert vet hur många människor som vistades i städerna vid tidpunkten.

Några ord om fotografierna som valts ut för att illustrera händelsen: Bilden från Hiroshima visar Atomic Bomb Dome eller som japanerna själva kallar den; Genbaku Dome. Resterna av den står då som nu som ett metall- och stenskelett, ett ensamt mörkt skal, mitt i hypocentrum där Little Boy föll. Ett nytt modernt Hiroshima har idag växt upp kring byggnaden som utgör ett starkt visuellt minnesmonument. Nagasakibilden visar människor som vandrar på en näst intill utplånad plats, med endast några få ruiner kvar, efter att Fat Man exploderat.

Det finns andra starka bilder, som den som söker kommer att finna. Bilder som skapar sina egna berättelser. Ett exempel är armbandsur och gamla fickur som stannat vid nedslaget. I Hiroshima stannade tiden 8.15.

Förhoppningsvis ger grafiken en glimt om denna historiska händelse väl värd att berätta för kommande generationer. En glimt som motiverar till vidare läsning och kunskapsinhämtning.

I dag är tid att minnas Hiroshima och Nagasaki.

Semestervikarierna – Veteranen och rookien

Vi som ska arbeta som vikarier i sommar heter Björn Hellström och Susanne Lindeborg. Här kommer en kort presentation av oss följt av fem frågor till Björn, ställda av mig – Susanne. ”Frågor från rookien till veteranen.”

Björn 
har varit grafikansvarig på Sydsvenska Dagbladet i Malmö i sju år. Slutade där vid nyår 2014/2015 för att driva egen firma inom visuell presentation. Älskar kartor och vad data och siffror kan avslöja om man hanterar materialet på rätt sätt.

Jag, Susanne, har precis tagit examen i Informationsdesign vid Mälardalens högskola. Frilansar som grafisk formgivare/illustratör sedan 2011. Älskar utmaningen i att förklara och förtydliga med hjälp av bilder. Tror på att bra visuellt material inspirerar människor till att ta till sig ny kunskap och skapar samtalsämnen mellan individer. Främsta förebilder är den mycket konstnärlige Fernando Baptista, grafiker på National Geographics som ofta går från skulptering till digitalalt bildarbete, vilket skapar en skön känsla och ett personligt uttryck. Sen Hans Rosling förstås för hans extremt inspirerande sätt att förmedla statistiska data.

Fem frågor till Björn:

Hur definierar du en bra grafik?

– I en bra grafik kan du välja att plocka de bitar som du vill ha. De du eftersöker. Vill du fördjupa dig ska du också kunna göra det. Den måste fungera rent visuellt också. Med Storytelling ska det gå i någon form av kronologisk ordning om det finns en sådan i historien. Sen ska färger samspela och ge rätt känsla för den som tittar på den. Du ska komma rätt i din tankegång för att förstå vad det är man vill berätta. Det finns ganska mycket att tänka på; val av symboler, styrka i färger, kombinationen av färger. Typsnitt spelar också stor roll för vilken känsla du vill förmedla. Tunga typsnitt, groteska typsnitt, ger en känsla av en aktuell nyhetshändelse medan magra ger en featurekänsla. Man får inte den omedelbara allvarskänslan.

Finns det en risk för att man som grafiker kommer för långt ifrån läsarna när man blir specialist inom ett område? Som t.e.x i arbetet med statistiska data och utformande av grafer. Att man börjar göra grafik mer för grafiker än för läsare?

– Absolut är det så! Det är en jättestor fråga tycker jag. En ständig fråga. Speciellt i början tycker jag att jag gick i väg. Jag ville bara göra mer och mer avancerade saker och till slut var det ingen som ville läsa det. Det var så nördigt att det inte blev bra. Sen beror det på vilken läskrets man har. Inom sportens värld finns det miljoner fotbollsfans som skulle gå ned på varenda liten detalj och tycker det är jätte intressant. I ett nyhetsmedium som här på TT så ska du försöka hitta en allmän åskådning, en allmän form. Det måste beröra många.  

Vilken grafik som du skapat minns du bäst och varför?

– Den som jag gillar mest just nu gjorde jag för ca ett år sedan. Det är en digital grafik om Skånes alla musikfestivaler i Skåne med närområde förra sommaren. Där man kunde klicka sig fram. Det fanns också en tidslinje i botten. Som jag är stolt över att jag lyckades göra, som är interaktiv med en stor karta. Den är funktionell. Att berätta om grafik är egentligen lite paradoxalt, säger Björn och visar den på datorn.

Länk till Björns grafik: https://goo.gl/ZFoWfp

– Sen har jag andra grejer, mer traditionella grafiker. Jag tycker det är jätteroligt att göra uppslagsgrafik. Som vi gjorde på 10 års minnet av tsunamin som var i vintras nu. Det är tacksamt att jobba med något 10 år efter för då finns alla fakta. Då kan man göra en riktigt bra grafik.

Grafiker du beundrar?

Jag beundrar Alberto Cairo. För att han är så otroligt kunnig. En förespråkare och en missionär för allt som har med nyhetsgrafik att göra. Sen beundrar jag Tomas Molén på Svenska Dagbladet. Han är otroligt duktig. Hans grafik för ett par år sedan om Schlagern. Den digitala är genialisk. Jag är otroligt imponerad.  

Varför är nyhetsgrafik viktig? Vad tillför den för läsarna?

– Det är ett tredje sätt att berätta historier. Vissa saker lämpar sig bättre att berätta i grafikform. Framför allt så gör det att det blir översiktligt, du kan lägga upp ett scenario i grafiken så att du läser den i rätt ordning och får med allting, du kan styra (leda?) en läsare. Samtidigt så kan du ögna i en grafik, du kan plocka bitar. Som du inte kan göra på samma sätt i en text och framförallt inte i en film.

Vi ser fram emot en spännande grafiksommar här på TT och önskar alla grafiker och övriga läsare en trevlig semester!

Grafikavdelningen på TT Nyhetsbyrån bloggar om nyhetsgrafik och allt som hör den till

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 109 andra följare